Mysig dag
Handywoman
Japp, idag kom så paketet med modem och dylikt. Tillhör den bekväma sorten som gärna lämnar över installationer eller andra tekniska bitar till maken. Maken jobbar och jag är hemma. Känns ju rätt självklart att det är jag som får koppla och installera idag. Och faktum är det var piece of cake. Bredbandet installerat. Nu återstår att koppla in kabelkanalerna:
Ska jag vara riktigt ärlig är det inte direkt svårt att följa handböckerna som medföljer. Uppstyltat i tur och ordning vad man ska göra. Så det ska nog gå!
Det blev ett par filmer...
Har ju varit utan bredband och filmkanaler sedan ett tag tillbaka. Har bytt leverantör och blev ett visst glapp där vi fick klara oss utan.
Grejen med filmkanaler är att det visas en massa bra filmer, men när man är sugen på att se film så är det ofta så att det inte finns något att se. Antingen har man sett det som visas eller så är det inget som attraherar. Brukar försöka spela in godbitarna så att man kan se de när man själv vill.
Bara för att det inte fanns någonting att se blev vi förstås filmsugna. De flesta av oss vet hur sommartablåerna ser ut i svensk television. Så vi hyrde en massa filmer istället. Blev allt ifrån kissochbajs-humor till eftertänksamhet.
Denna såg vi tillsammans med tonåringen:
Jag snörpte på munnen ibörjan av filmen, skruvade på mig i soffan över hur lämplig den var att se tillsammans med en 13-åring. Men han garvade hejdlöst och det var uppenbarligen en humor som roade honom. Och visst är american pie-filmerna roliga. Nivån är ibland låg, men man kan inte låta bli att förfasas/roas av situationerna karaktärerna ideligen hamnar i.
Maken och jag såg Friends with kids tillsammans:
Många bra skådisar. Flera stycken från pärlan Bridesmaids. Lättsam underhållning, men man visst liksom redan från början hur den skulle sluta.
Lasse Hallströms senaste fick också följa med hem:
Laxfiske i Jemen. Mysig film. Välgjord så som Hallströms filmer är. Inget för den som vill ha action.
Drömmar, och viljan att våga satsa på det man tror på. Att våga följa sitt hjärta. Våga gå mot strömmen.
Ikväll såg jag denna med 7-åringen och 12-åringen:
A monster in Paris. Jag och barnen har koll på det mesta i familjeväg som landar på biograferna, men denna hade vi missat. Kanske för att den gick direkt till dvd i Sverige?!
Barnen gillade den skarpt. 12-åringen sa att han tyckte om budskapet som filmen ger. Jag blev så varm och glad över hans klokhet när han berättade att filmens budskap är att man inte ska döma folk efter hur de ser ut. Folk som ser farliga ut är inte alltid det.
En hel del filmer har det blivit för oss dessa dagar. Men så är vi också en filmglad familj.
Höstterminen närmar sig
Bara ett par dagar kvar av sommarlovet. Kommer bli tufft för de unga herrarna att ställa om till höstterminstid. det blir ju ett antal timmar tidigare att gå upp om morgnarna. Ska villigt erkänna att det nog blir en omställning även för mig, har inte haft några större problem med att anpassa mig till sovmorgnar. Eller att ligga och läsa till långt in på natten.
Men tror att det kan vara skönt också att komma in i lite rutiner. Har märkt en viss rastlöshet hos barnen senaste veckan. Tonåringen ska börja högstadiet med allt vad det innebär. Diskussionen om huruvida cykelhjälm ska användas eller inte har varit aktuell sedan några månader tillbaka. Vi föräldrar säger att den ska användas, för att huvudet behöver skyddas och för att det är lag på det. Tonåringen hävdar att han "är typ den ende" i högstadiet som isåfall kommer använda cykelhjälm. Tror jag förvisso inte, men har med all tydlighet sett själv i byn att majoriteten av högstadieelever inte använder hjälm. Inte lätt att vara ståndaktig alltid.
Men ännu är det lite kvar av sommarlovet. Vi fortsätter njuta av våra lugna kravlösa dagar i ett par dagar till.
Vrånga tonåringar
Klockan är strax efter 13, men det känns egentligen som om klockan är sen eftermiddag. Gick upp tidigt för att dels väcka tonåringen (båda hans extrajobb kallade idag) men också för att jag själv hade ett tidigt kettlebellpass.
Det här med tonåringar. Det här med att sura och gorma utan synbar anledning. När går det över?! Jag som bara har pojkar har tänkt att det är mest tonårstjejer som blir sura och vrånga. Inte riktigt så alltså. Tonåringen har väl i och för sig alltid haft ett hett temperament, så jag skulle väl egentligen vara van vid detta laget. Men vänjer sig gör man ju aldrig. Har svårt att ta utskällningar utan anledning, blir ofta nästan lika sur själv. För det är ju det som är tricket har jag märkt, att bemöta (fungerar ju även i andra sammanhang!) ilska med vänlighet. Märker de gånger man är lugn som en filbunke mot vrånga tonåringen att det ju är det som funkar. Varje gång. Men så är det ju svårt att alltid hålla sig så lugn. Man kan ju själv känna ångan som börjar pysa ut ur öronen.
Så det var en ilsken hemmaloppa som cyklade iväg till gymmet imorse. Perfekt då med hårt kettlebellpass för att göra av med en massa negativa energier. Det måste ju onekligen ta vägen någonstans, och då fungerar tunga klot alldeles utmärkt. Nu ropar tvättmaskinen på mig. Den har en viss förkärlek för det.
Fredagsmys
Proppmätt såhär en fredagkväll. Maken och jag lyxade till det med thaimat ikväll. Supergott, och alltid lite skönt när någon annan lagar maten.
Idag har vi bara skrotat runt här hemma. Haft sommarlov fullt ut, kollat på film, hasat runt i pyjamas tills efter lunch.
Härligt att bara få vara. Fredagsmys.
Raketfart
Ännu är det sommarlov iallafall ett litet tag till. Men vädret är ju vad det är så det blir inte mycket badande dessa dagar. Känns som om jag istället har stått en hel del vid spisen denna veckan. Gör jag väl i och för sig varje vecka, men det blir ju mycket mer matfixande när alla barnen är lediga.
Idag fick vi långväga besök som joinade oss till lunch. Trevligt, och det slog mig att man borde bjuda över folk till lunch lite oftare. Att bjuda till middag gör man ju desto oftare.
Konstaterade ikväll att även denna dagen har gått i raketfart. Var ju precis måndag tyckte jag.
Övning ger färdighet. Sägs det.
Jag tillhör sorten som gärna vill vara fantastisk i köket, både vad gäller matlagning och bakning. Och visst är det så att man faktiskt lär sig längs vägen, övning ger färdighet. Typ.
Idag kände jag mig riktigt huslig, och skulle för första gången någonsin ge mig på att baka en rulltårta. Receptet var enkelt och bilden var inbjudande.
Vispa ihop smeten, in med det i ugnen. Låta det svalna och på med lemon curd, vispgrädde och färska jordgubbar. Förmodligen säsongens sista svenska i detta huset. Mycket bra såhär långt:
Problem uppstod dock när rulltårtan skulle...rullas. Ett moment som beskrivs så enkelt i receptet, men som visade sig vara...inte fullt så enkelt.
Äsch. Blev ju inte alls någon rulltårta. Det blev...någonting helt annat som (norpade iallafall ett par av jordgubbsbitarna!) åkte i soporna. Detta är alltså ett sådant tillfälle som det är meningen att man ska lära sig någonting av. Bli bättre på vägen. Ungefär.
Dinnertime
Solen kom visserligen i eftermiddag, men vi fortsätter med hösttemat här hemma. Kvällens middag fick bli god kreolsk gryta:
Supergott. Men varför tar man den där extraportionen när man egentligen borde äta saaaakta och låta signalerna nå hjärnan som sedan kan tala om att man faktiskt är ganska mätt ändå. Nåväl. Gott var det ju.
Nu spinningtime!
Höstfeeling
Idag steker vi pannkakor och konstaterar att en regnig dag som denna är det rätt skönt att skrota runt hemma. Börjar bli lite höstfeeling över både väder och aktiviteter.
Men lite mer sommarväder hoppas vi fortfarande på. Jag har ju inte ens doppat mig (benen räknas nog inte) i havet ännu. Eller jo jag doppade mig en massa gånger när vi var i Florida i juni, men inte i vårt något kyligare vatten.
Barnens hösttermin drar igång nästa vecka, vet att jag tänkte det förra året och förmodligen även förrförra året...men detta sommarlovet har verkligen rusat fram. När vi åkte till Florida och hade hela sommaren framför oss kändes det som om man hade hur långt sommarlov som helst framför sig.
Men nu är vi här i augusti. Redan.
Optimistisk sparande
Vad man sparar på mycket skräp! Skulle bara upp en vända på vinden, men det visade sig bli en längre stund än så. Är lite allergisk mot att spara på saker som inte används. Eller för den delen egentligen någonsin har varit speciellt omtyckta.
Jag rensar ofta och gärna. Vi är 5 personer på 100 kvm, då kan man inte spara på allt. Säljer en hel massa vidare, kul när saker kommer till användning igen. Men på vinden hamnar diverse prylar som man undrar hur man tänkte när man lade upp dem. Varför sparar man alla gamla bruksanvisningar, ja ett tag kan man ju spara dem...men när produkten i sig är kasserad sedan länge är det kanske dags att låta de gå till pappersinsamlingen. Har inte haft gardiner i huset på många år, men ändå har vi sparat gamla fula gardinstänger. Som om vi en dag skulle bli supersugna på att sätta upp gardiner i hela huset och dessutom med riktigt ruggiga stänger. Gammal dammsugare utan påsar, när skulle man använda den?
Optimistiskt sparande kallas det.
Bredbandsrehab?
Håller på med byte av bredbandsleverantör, vilket innebär att vi står utan bredband i cirkus 2 veckor. Tur att man kan sno lite internet från pojkarnas iphones.
Man märker nu när man är utan bredbandet hur beroende man har blivit av det. Och inte bara jag. Tonåringen i huset tycker att det är väldigt onödigt med det här avbrottet ;)
Dagen har varit lugn och skön. Tre av familjemedlemmarna har varit iväg på fotbollscup, och minstingen har varit hos en kompis. En massa egentid för mig alltså. Fick gjort en massa pappersarbete, men passade åtminstone på att göra det ute i solen. Skönt med dagar där man bara kan vara.
Nu vankas Lördagsmys. Love lördagar.
Inte helt haj
Min stilmall ser inte ut som mallarna. Har suttit en bra stund nu och klurat och trixat. Hjälper ju inte heller att det är varmt och klibbigt, till och med rumpan klibbar fast på stolen.
Grrr.
Glamouröst värre
Maken åkte in och jobbade en sväng idag. Vi andra tog sovmorgon, och ingen liten sovmorgon heller. Sträckte mig efter klockan och blev ganska häpen när jag såg att klockan var närmare halv elva. Att tonåringen i huset kan sova så länge är ju inget man höjer på ögonbrynen för, men riktigt så länge brukar inte mina sovmorgnar sträcka sig. Men skönt var det iallafall.
Hade planerat för en hemmadag tillsammans med barnen. Och hemmadag blev det, men inte med barnen. Märks att barnen börjar bli stora, för de försvinner iväg på en massa kuligheter på egen hand (ja, inte helt på egen hand förstås!). Så medan barnen roade sig med tivolibesök, leklandsbesök och shopping ägnade jag mig åt aktiviteter av detta slaget:
Massa hemmafix och städning. Och då är det ganska skönt att vara ensam hemma. Så glamouröst kan en hemmaloppas liv vara.
